onsdag 7 januari 2009

skepp ohoj!


Jo jag lever frodas.Svårare hitta på nått vettigt o skriva om bara.
Jag har smygit på med träningen och gradvis vänjt kroppen vid skivstångens vikter.
Har inte känt någon större stress efter succen i crosscupen.Men när jag läste att Göterborgs boende Martina Thomasson snart kör på 100 kg i knäböjen så var ju bara tvungen o stressa upp till den vikten.Nån kraftkarl har man ju aldrig varit men tjejdäng,nån stans går gränsen :).

Mitt problem är inte att klara orka lyfta vikten utan att göra det utan att få känning i dom gamla slitna lederna.Jag har ju medvetet gått försiktigt fram så 3x5 kändes riktigt bra.Föresten så kör jag ju tjejträning i alla fall nu då jag följer Emma Johanssons koncept. 3 pass i veckan med styrke pluss testcykel.Vi som kör elitlandsväg får ju föresten också chansen till tjejdäng denna säsong då sara mustonen kör herrelit.Faan jag lär nog gå o köra några reps till.
HÖJ!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Gött att du lever, men du måste öpa på repetitionerna också om du ska komma ifatt mig.

3x5 va e d för nåt, många repetioner ska det vara för taniga cyklister. Annars blir man ju bara biff å väger därefter ;)

Janne.J sa...

Oscar jag bygger styrka.Stor blir man av o äta mängder med käk.
Ingen risk att man blir för biffig
på sushi.:)
Läs här om en som förespråkar få reps för oss taniga cyklister
http://www.training4cyclists.com/

Lance sa...

Fan Janne! Du skall då pilla på allt! ;-)

Anonym sa...

Det finns några som föresprågar många repetitioner också... Men det spelar ingen roll. Det är ju forskningens metod man ska kolla på och anpassa efter sin egen kropp och filosofi.

Själv har jag lämnat 3x15 på 110kg bakom mig och underhåller mest med MAQ-träning (rörlighet). Något som jag såg att Friskis & Svettis efterapat... Så det kan jag ju inte hålla på med längre ;)