Östgöta loppet!

Mattias Westling cykelcity vann inte helt oväntat när det vart klungspurt.

Även om jag nu inte står med alls i resltatlistan så var jag där.
Vi valde att åka ned redan dagen före och boendet låg alldeles brevid banan i Borensberg.
Även om vi var sena ner så han vi med en timmes rull på banan.
Sista 20 min vart det dock lite halvt nervöst för det hann bli mörkt och inga lysen hade vi ju givetvis inte med oss.

Det var ett lite nervöst o förväntansfullt gäng som steg upp på lördag morgon.
Men det kändes bra o äntligen få premiären avklarad.
Det var strålande solsken så i dag skulle vi få chansen o visa bena, sverige premiär för dom flesta kan jag tänka.

Östgötaloppet går ju på rätt små smala vägar och det var en stor klunga som begav sig iväg.
Loppet startar ju med en halvbrant backe och redan där händer det som helst inte ska få hända.Alldeles bredvid mig så får en kille en knuff så han far ner i diket den oroligheten med inbromsningar som följd så smäller det rejält bakom mig.Så tyvärr redan där går Martin Cameron i backen och cykeln demoleras så att han är tvungen att bryta.
Jag klarar mig dock med blotta förskräckelsen där, alltid otäckt när sånt händer.
Jag var även lite nervös för hur den brantaste backen skulle kännas men den var inga störrre problem och jag låg på ca 90 % på toppen.
Min plan för dagen var att försöka smyga med så gott det gick på långa varvet för att om möjligt racea lite mer på dom avslutande kortvarven.
Planen gick bra och jag hade 154 i snittpuls efter långa 40km varvet.
Jag svepte en enervit liqiud och tänkte att nu blir det nog åka av för vi skulle ju köra ett 6 km varv x 10.
Nu skulle jag få kännna på vad kropp o ben tålde.
Men precis före mållijen krokar två cyklister i o går i backen och jag kastar mig på bromsarna men slår i framförvarande cyklist jag sliter loss cykeln men en eker har
gått av och hjulet vindar så mycket att det slår i bromsen klungan glider iväg bort och min dag är snopet över.

Det kändes surt men jag klarade mig från blesyrer och det är ju race varje vecka från o med nu så jag får snart chansen o prova benen igen.
Man får ta med det possitiva att det var så lätt o sitta med och att premiären är gjord.
Jag följde därefter loppet från sidan och fick se min partempo kamrat köra ruggigt starkt då han var loss flertalet ggr.
Det blir nog blodsmak i munnen för min del nästa helg då vi kör duo race
så nu är det bara o ladda för ett besök i min födelse
stad köping.