MTB-SM Marathon (Bjursås)

Det har legat nått lurt över årets sm bana för min del.Jag har varit till bjursås hela fem gånger och varje gång jag kört så har jag råkat ut för något.
Såsom punktering,bruten sadelstolpe,slagit i klingan så att den blivit sned.
Jag har ju även haft svårt att hitta runt banan så sista två kilometerarna var trots allt okörda för min del.
Med allt förstrul så var jag rätt spänd inför dagen.Formen trodde jag var bra men skulle cykeln hålla?

Loppet inleddes med 3 km asfalt för att sedan svänga av höger uppför en grusbacke.
Farten var inte alltför hög så jag tog tillfället i akt och la mig först för att slippas trängas allt för mycket.

När vi sedan tog oss in på stig så hade jag ändå halkat ner till runt tionde rulle.När vi sedan passerar bäckövergången så händer det som inte får hända jag tappar kedjan.Som tur var så hade jag gunnar grönlund(11:an i elit)bakom mig efter stigpartiet.Så när han gasade på så var det bara och hänga på.
Vi hade efter nån mil hämtat in bra många så inför den långa klättringen som kom var vi ca 20 man i gruppen.Väl i backen så kom ytterligare en besvikelse för mig jag hängde inte alls med.Fick dock sällskap av min vän Peter Almlöf innan vi efter ett tag vart ikapp körda av en grupp.Och till mitt förtret så satt tvåan i H40 i den gruppen Peter Carlsson Falkenberg.Han verkade sjukt stark på vägpartierna medans när det lutade uppför så verkade han få mer problem.Jag fick även en lucka på stenpartiet före törnbergs stig men bena var konstigt sega så jag vart ganska fort inkörd.När vi närmar oss mål så försöker Kolmården Nicklas dra upp åt peter inför ett kommande stigparti.Men peter har i princip mönsterlösa däck så på stig så hade jag inga större problem att följa.Han försöker dock ett par gånger skaka av mig när vi kommer ut på väg.Vi håller dock ihop fram tills den grymma målbacken.Jag känner mig allt annat än stark i det här läget.Både gunnar bäckegren och niclas seglar förbi och iväg från mig.Jag maler dock på uppför med tanken att om peter attackerar mig så måste jag gå med.Väl in mot sista knäppen vågar jag slå ett öga bakåt för att se var jag har min konkurent.Peter som kör en betdlydligt tyngre heldämpad cykel har fått släppa mitt hjul och jag har bara nu dom sista 50 m innan sm guldet ska vara bärgat.Jag sliter för allt vad jag är värld och tar mig tilllslut över mållinjen.

Jag hade ingen bra dag och fick verkligen slita ont för att segra,en liten förklaring fick jag då jag fick av mig cykleskorna då ena klossen satt helt löst och
hade loppet bara varit några km längre så hade jag förmodligen tappat klossen.

Tur i oturen alltså.


Wengelin hade till och med tid att åka och titta bakåt vid målspurten i elit.


skojar du att målbacken var jobbig.

Go känsla att ännu ett år få vara mästare.

nationalsången med alla medaljörer