Utklassad!!!!!!!!!

Årets sista TCT(tränings tävling i Borlänge)Har gått av stapeln.
11 mil skulle köras på en inte allt för lätt bana.
Lägger man därtill regn o blåst så var det ganska så smärtsamt.
Banan gick över Säter och Smedjebacken så det ca 12 starka tappra gänget som gav sig av hade bestämt att vi skulle hålla ihop till Säter.
Väl där så blir det inga ryck utan det körs på ganska rejält i backen och vips så har klungan halverats.Efter ytterligare några km så stöter Tomas Löfgren(skidororenterings världsmästaren)Och får en lucka. Anders Haritz försöker ansluta men misslyckas och bestämmer därmed att han måste vända hemåt??
Så nu är vi fyra som jagar den gode Tomas som kör på ca 100m framför oss.
Jag har börjat fundera om inte jag också skall göra ett försök till att ansluta till Tomas men samtidigt tycker Nils Olsson att vi ska låta tomas trötta ut sig lite.

När vi börjar närma oss Jobsbo så punkterar tyvärr pär och vi är nu bara tre.
Vi känner oss dock ganska säkra på att i motvinden hemåt borlänge så skall vi nog kunna köra ifatt Tomas.
Vi har honom inom synhåll och vi går runt i vår lilla klunga.
Men det är inte tomas som tröttar utan både jag och Nils är sega.

Mest Nils för när vi når fram till Ulfshyttan så vill han helt sonika inte hjälpa till och dra nått mer.Fan också tänker jag jag är ju också skit trött.

Så efter ett tag så växlar jag et par ord med Patrik Morris den tredje i gruppen och vi stöter för att göra oss av med Nils.

Han lyckas dock att ansluta men bara nån km senare så släpper han förvånandsvärt nog i en backe.(Nils som i backarna tidigare känts som den starkaste av oss).
Men kylan o längden på loppet har tydligen tömt Nils krafter.

Med strulet med att Nils inte ville hjälpa till så har försprånget för tomas ökat. Men vi kämpar på han måste ju tröttna nån gång.
Med ca två mil kvar så får vi veta att det är två min fram vid det här laget ger jag upp jag har helt enkelt inte tillräckligt med krafter kvar.Patrik får ta mesta delen av förningarna.
Väl inne på sista milen så stöter patrik ett par ggr för att bli av med mig men jag lyckas bita mig kvar till spurten som jag drar igång på tok för tidigt och får se mig besegrad.


Tomas då! Jo han har tuffat på och otroligt nog kört solo i 8-9 mil och var ändå imponerande hela 4 min före oss in i mål.
Man kan bara Förbluffat buga o bocka för en sådan prestation-Grymt starkt.

Vidare så avslutades kvällen med grillning några glas och mycket trevligt cykel surr.

Pär Arvidsson som hade oturen att punktera under dagen vart bejublad sammnalagd segrare för årets TCT och kunde stolt plocka med sig vandrings priset.

Jag lyckades kul nog också få ett pris då jag ansågs hade varit årets rookie.
Lite lustigt kan man ju tycka när jag fyller 40 nästa år. :)